Ord jag inte förstår

Satt i sängen igårkväll och tvingade mig igenom en essä av Horace Engdahl. Inte för att jag var tvungen utan för att jag tänkte att det kunde vara en bra ”hjärngymnastik”. När jag var yngre brukade jag ofta läsa av detta skäl. Genom att läsa tråkiga texter som bjöd mig emot (t ex. Milan Kunderas Varats olidliga lätthet eller någon av Kafkas romaner) tänkte jag att jag övade mig i den underkastelsens disciplin som så småningom skulle belöna mig med upphöjelse till högre mentala/existentiella tillstånd. Jag tror att jag framförallt var fascinerad över att det som ansågs ”svårt” och ”lärt” trots sitt exklusiva/oåtkomliga skimmer stod tillgängligt även för vanliga dödliga som jag själv. Hursomhelst övergav jag efter ett par år detta slags läsande för att istället ägna mig åt texter som roade mig på riktigt. Funderar dock på att återuppta min gamla läsart efter att ha stött på följande obegripliga, och därför magiska ord i Engdahls essä:

lakun
aposiopes
koncentricitet
nominalism
transitorisk

Ännu fler ord jag inte förstår (men som inte fanns med i Engdahls text):

induktion
deducera
operationalisera

Och två vackra ord (som jag förstår):

Andevetenskap
Symbolförståelse

Och ordet existens på latin:
existere = att stå fram, att bli, att höja sig