Fruktan är en attraktion

Veckans aha-upplevelse kommer från ett kort stycke i Siri Hustvedts nya roman: ”I sina dagböcker skriver Kierkegaard att fruktan är en attraktion, och det har han rätt i. Fruktan är en lockelse, och jag kunde känna dess dragningskraft” skriver hon på sidan 78 och sedan struntar hon i att avsluta detta resonemang. Själv önskar jag att hon ägnat resten av sin bok åt att nysta i detta. Måste kanske läsa Kierkegaard nu, men är rädd för att han – oavsett hur briljant idékläckare – kommer att fega ur med nån snäll liten sensmoral på slutet istället för att dra resonemanget till sin spets. Skulle vilja att någon filosoferade på denna tanke utan att vare sig hamna i religionen, i Freudianska primitivistiska förklaringsmodeller eller i ett ytligt romantiserande av sadomasochismen. Nu tack, omedelbart! Beställer en essä.

Målning:  Edward Robert Hughes; ”Twixt Hope and Fear”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s