Keep busy with survival

Tror jag ska blogga lite idag. Fast jag har inte haft någon, vad man nu ska kalla det, ”inspiration” på slutet. Mina meningar är varken ”fylliga och generösa” eller ”förtröstansfulla”. Jag känner inget ”flöde”. Snarare en akut näringbrist.

Det finns de som hävdar att de skriver som bäst när de är deprimerade. Så har det aldrig varit för mig. Mitt skrivande måste ta plats i (om än bara en illusion av) trygghet och harmoni. Helst välkomna mig med öppna armar och gasta så underbart att se dig!

Fast jag är inte deprimerad, bara ockuperad av annat. Främst av jobb. Och jag är inne i en ytlig period då jag helst bara vill sitta framför youtube och kolla på musikvideos. (Tips om du behöver muntras upp; drick några glas vin och titta på en inspelad livekonsert av din favoritartist under dennes glansdagar. Innan du vet ordet av har du flugit på fötter och dansar och sjunger hysteriskt till Never Trust a Stranger tills halsen är torr som ett sandpapper och du inte kan prata nästa dag.)

Mer: Jag har tittat på Monica Lewinskys Barbara Walters-intervju och känner att jag älskar henne (Lewinsky alltså). Hennes inre smärta orsakad av ”ett livslångt viktproblem” och ”en frånvarande läkarpappa”. Mediedramaturgin som försöker vinkla vanlig simpel attraktion till en allvarlig neuros och mota in Monica i rollen som fallen sköka: ”Jag är så hemskt, hemskt ledsen för alla jag har sårat. Jag kan ärligt säga att jag ALDRIG MER kommer att ha en affär med en gift man. Jag förstår nu att mitt destruktiva beteende i själva verket beror på låg självkänsla.” (Men självklart; hon menar det inte. Egentligen tycker hon att det är toppen med den bekräftelse som det plötsliga kändiskapet har gett henne; man ser det på ryckningarna i hennes mungipor. Glimten i ögat. Och det är nog just detta som gör hennes så… älskvärd.)

Lewinsky 90-talssnygg i page och rött läppstift. Clintons huvud ser inklippt ut  men det struntar jag i för jag gillar bilden: Det höstiga ljuset. Monicas basker. Lyckan i deras leenden.

Jag fortsätter läsa ”Bossypants”. Får en aha-upplevelse när Tina Fey berättar hur hon reagerar den enda gången hon har blivit kallad ”cunt”: No. You don`t call me that. My parents love me; I`m not some Adult Child of an Alcoholic that`s going to take that shit. Hurra! Eftersom jag själv just är en ”Adult Child of an-” faller jag in i den motsatta kategorin. Herregud vad jag är bra på att ta skit. Står praktiskt taget med mössan i hand och håvar in det. Nå. Inte lika mycket nuförtiden, men tidigare har det absolut varit så.

Läraryrket är en väldigt bra övning i integritet. När tjugo (och vissa dagar upp mot femtio) elever dagligen testar dina gränser blir du till sist jäkligt bra på att försvara dem. Själv gör jag det med hjälp av humor: ”Sanna, jag märker att du rullar med ögonen när jag pratar, det kallas fjortisbeteende. Men vet du vad? Du går inte i högstadiet än.” ”Daniel, jag förstår att du tycker att du är hemskt charmig, men det funkar inte på mig.”

Klassrummet är förstås en sak, där är mitt agerande en del av en yrkesroll. Det som glädjer mig är när jag även lyckas använda  strategierna i mitt privatliv. (Som förra helgen när jag på en restaurang skällde ut en bordsgranne som lastade använda tallrikar på vårt bord. Det var löjligt tillfredsställande att se henne skämmas över att hon inte kom undan med det. Numer kan jag också gå tillbaka med en maträtt som inte smakar bra till servitrisen och be om en ny. Något som aldrig skulle ha hänt för ett par år sedan.)

Jag avslutar med May Sarton, som gör en bra jämförelse mellan människors och djurs lidande i ”Journal  of a Solitude”:

Does anything in nature despair except man? An animal with a foot caught in a trap does not seem to despair. It is too busy trying to survive. It is all closed in, to a kind of still, intense waiting. Is this a key? Keep busy with survival. Imitate the trees. Learn to lose in order to recover, and remember that nothing stays the same for long, not even pain.

Högst upp: Thomas Landseer; ”I hope I don´t intrude”, ca 1827-28

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s