Om originalitet på nätet

Ibland vill jag ha Olles åsikt när det kommer till denna blogg; ber honom titta på den och frågar vad han tycker och så. Igår scrollade vi därför igenom ett par sidor tillsammans och han konstaterade att jag inte skrev något längre. ”Det är ju knappt nån text.” Sen tittade han lite på bilderna och skrattade åt samojederna med sockar och lejonet på Gripsholms slott; ”de var ju kul.” Sen undrade han över mitt konstbloggande; ”jag antar att det ligger nån slags sport i det där? Att samla på hög.” Och han fortsatte med att säga att han var ganska skeptisk till alla korsreferenser på Internet: ”det är allt fler som publicerar andras material och som är på jakt efter unika nya grejer och allt färre som producerar dem.” Han avslutade med att säga att han, om han följde en bloggmycket hellre skulle läsa ett genomtänkt inlägg i månaden än att ta del av tjugo bildposter.

Och visst har han rätt. Självklart har han rätt. Och eftersom Olle är en häpnadsväckande klarsynt herre – och detta säger jag med absolut objektivitet – publicerar jag här hans egen kommentar till ämnet:

Jag tänker att det finns allt fler som söker efter original och originellt material, allt fler som är hungriga på att uttrycka sig själva genom att reproducera eller publicera det som någon annan skapat. Att stå högst i rang genom att faktiskt producera något själv är en 1900-talsidé. Det är för krångligt. Nätets enorma datamängd består mest av recycling.

Just nu annonseras det mycket om filmen ”Searching for Sugar Man” (en doku om sökandet efter en udda ensamvarg som utan att själv känna till det har blivit en kultfigur i Sydafrika, se http://www.imdb.com/title/tt2125608/). Inget ont om filmens upphovsmän, men filmen fick mig att fundera på hur många oupptäckta orginal vi har kvar. Jag tänker att antalet människor som söker efter Sugar Man´s historia (eller motsvarande) ökar i ungefär samma takt som antalet wordpresskonton registreras, mediakurser annonseras, eller kanske rentav antalet hushåll som globalt kopplar upp sig. Producerar världen tillräckligt med ”Sugar Man´s” för att täcka det årliga behovet som nyutexaminerade dokumentärfilmare har? Fler och fler söker efter andras material att publicera eller kommentera. Färre och färre producerar material som står på egna ben. Tänk på hur många sidor Shakespeares samlade verk får plats på, i förhållande till hur många sidor akademisk text som har skrivits om detta.  Detta är ingen hyllningstext till Shakespeare, bara en notering att 2000-talets största ”kreativa” trend är att uttrycka sig själv genom korta citat eller www-fynd.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s