Månskenssonaten

22 feb

Hej,

här har ni mig idag, vinterblek i vinterljus. I bakgrunden min vissnade orkidé som nästan är vackrare slokande och pappersspröd än den var i sin blomning. Jag lyssnar på Beethoven igen, just nu på Månskenssonaten. De senaste dagarna har jag lyssnat på Månskenssonaten varje dag, den betyder mycket för mig. Främst för att min syster spelade den på min mormors begravning och att det var en av de där stunderna som… ja. Verkligen känns. (För det mesta går man ju annars omkring lätt bedövad. Eller åtminstone jag.) Här nedan ser ni (ännu) en bild på henne, min mormor, som ung tillsammans med två av sina sju syskon. Visst har hon en fin klänning?

33444_441750678578_1490273_n

Och här kan ni lyssna på Månskenssonaten. Det får bli denna veckas fredagsmusik.

Ps. Jag hade tänkt skriva längre, och om helt andra saker, men så är det ju allt som oftast. Ds.

2 thoughts on “Månskenssonaten”

  1. Sofia Piedestalen… – Beethoven som fredagsmusik kompenserar väl för veckan totalt sätt ändå 🙂

    Jeg skrev en lååååång kommentar til innlegget ”20:” , – men allerede neste kveld når jeg tenkte poste kommentaren var innlegget ditt typ ”raderat”… — – Tyckte innlägget ditt var gott berättande för ”det såkallade konstmiljöets olika rollspel” och dylikt – det kunne være verdt å tenke på for de mange.. – uansett forsett —

    ———
    ”typsnitt” : hvorfor ikke anvende ”writer” når du blogger ? — Der har man kontroll over det mest vedrørende fonts , ulike design etc. etc. – kan laddas ned ( gratis ) & på svensk här :
    http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows-live/essentials-other-programs

    1. Aha, jag kände inte till detta men har nu laddat ner det och ska undersöka det närmare – tack så mycket!

      Ja, det händer att jag då och då raderar grejer jag skrivit. Jag tror att det ytterst är en fråga om hur mycket av mitt privatliv jag vill lämna ut – ibland känner jag efter att jag skrivit något att det blev ”för mycket” och det är då jag tar bort det. Det är en balansgång som inte alltid är helt lätt. Hur förtrolig ska man liksom egentligen vara med fullkomliga främlingar? Även om kommentarerna ibland är mycket givande händer det att jag tvivlar på poängen med det hela.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s