Jag vill ha tid att tänka

Jag har ett stort behov av att bara få sitta ned och tänka just nu. Kontemplera grejer som jag går och funderar på. Stort och smått; hur jag ska undvika lättjefulla formuleringar när jag beskriver något t ex, och om tidningarnas ökade varningsprognoser kring den nya högerextremismen i Europa. Jag försöker hänga med i debatten – läser artiklarna – men känner att alla verkar ha mycket bättre koll på läget än jag. Hur stora är partierna ifråga? Vad står de för? Vad menar man med att en ny fascism och rasism är på framväxt? Är det (verkligen) så illa som det beskrivs? = Nästan lika illa som på 1930-talet? (Inte för att historien inte skulle kunna upprepa sig; jag tror inte att människan till sin natur är bättre idag än vad hon var då. Snarare är jag övertygad om människans genomgripande- och i alla tidsåldrar lika utvecklade förmåga till ondska.) Sen detta att jag egentligen inte vill ha någon koll, att jag inte alls vill veta en massa deprimerande saker, därför att jag tar allting på för stort allvar och ältar för mycket. Och för att jag aldrig kan acceptera enkla förklaringsmodeller – min djupa misstro mot stora delar av journalistkåren som jag upplever som antingen inskränkta eller tendensiösa. Jag vill ha objektiv journalistik – rakt igenom! Ärliga skribenter som inte försöker manipulera utan bara upplysa. (Är jag paranoid när jag upplever att man ständigt försöker styra läsarna? Jag menar inte som att det skulle finnas en ”konspiration” för det tror jag inte, men att det går alldeles för mycket mode i vad som lyfts fram.) Och: Vad avgör egentligen vad som blir nyheter? Vad prioriteras och varför och till bekostnad av vad? (För det finns alltid ett pris – andra händelser som inte lyfts fram och som därmed aldrig blir ”nyheter” – allt beroende av ”agenda”.) Idag när jag undervisade mina 1:or i källkritik eldade jag upp mig totalt och blev rabiat: Sa att jag HATADE kvällstidningarnas nyhetsrapportering och att de (eleverna) ALDRIG bör ta denna på allvar: En grej händer och så uppdateras det på deras webbplatser inom en halvtimme och sen blåser man upp det till en jättegrej utan att egentligen ha tillgång till tillförlitlig fakta och sen nån dag senare visade sig allting vara ett missförstånd men det får ingen veta eftersom det tillkännages i en pytteliten notis som ingen läser. Och så styrs opinionen – av skvaller och lösa rykten som man har mage att kalla journalistik. Och samma tendens finns förstås i de ”finare” tidningarna – som t ex DN – eftersom det är (dags)journalistikens själva förutsättning: Att jobba snabbt och utan tillgång till helhetsbilder. Ja… och så en massa annat som jag vill tänka kring – ordentligt – men som jag inte har tid med. Godnatt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s