Blommor

Hittar denna frågeställning i Walter Benjamins kapitel om Baudelaire:

Är blommorna i avsaknad av själ? Är det en av implikationerna för titeln Fleurs du mal? Med andra ord: Är blommorna en symbol för prostitutionen? Eller skulle blommorna genom denna titel förvisas till sin sanna plats?

Jag är möjligen trög, men jag förstår inte om det är Baudelaire eller någon annan som formulerat dessa frågor. Det står ”Hit hör det följebrev som sändes till Fernand Desnoyers tillsammans med de båda Crépuscules för dennes Fontainebleu. Paysages, légendes, souvenirs, fantaisies (1855).”

Nej, blommorna är inte i avsaknad av själ! Deras själ är skönhet, de knoppas, blomstrar, dör, och det alldeles för snabbt. Jag blir alltid ledsen när en fulländad blomma börjar hänga med nacken, skrumpna ihop. Det får mig att tänka på hur tillfälligt, och skört, livet och det vackra är.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s