Piedestalens moderedaktion efterlyser (vettiga) modebloggar!

Eftersom det är höst är jag sugen på att läsa modebloggar. Mustiga och mysiga, sofistikerade, smarta och personliga. Men det finns det ju inte. Och jag spyr verkligen på alla slarviga, stifft spegelminiga dagens outfit i trist dagsljus-bloggar av tjejer plus minus 18 år. Och jag spyr på det ”svenska modeundret”s kvadratiskt rektangulära ”A-formade” säckar och sjok som bara passar just pinnsmala tjejer – flickor (!) – på 18 år (och inte ens det, för det är ju faktiskt inte snyggt att klä sig i säck). Varför görs det inte längre kläder med midja? Har jag undrat sedan 2005 (eller var det 2006, då jag läste om ”A-formens återkomst” i Elle). Framförallt är ju de senaste årens vinterkappor ett skämt. Jag menar, vad gör kappor av stuket nedan i butiker överhuvudtaget? Innerst inne måste väl varenda (modeintresserad) kvinna med självaktning tycka att de är asfula (och förolämpande).

Carin Wester Ganni

Nå. Nu har jag ju något liknande själv (Olle kallar det för min Gudrun Sjödén-kappa), men det är bara därför att det förra året – när jag desperat sökte något att värma mig i – inte fanns en enda vettig jacka någonstans, som jag hade råd med. (De kappor med midja som jag hittade kostade alla över tretusen spänn, och den jag ville ha över femtusen = för dyrt när man som jag gjorde då, jobbar halvtid.) (I år funderar jag nästan på att köpa en kappa på avbetalning bara för att slippa fler halvmesyrer.)

Men avsaknaden av kvalitativa modebloggar då? Det är klart att det inte är en fråga om liv och död, egentligen knappt en berättigad fråga överhuvudtaget, men ändå: Jag skulle vilja se en intelligent modeblogg där personen bakom den: 1. kan stava 2. framstår som någorlunda sympatisk 3. läser andra grejer än bara modetidningar 4. inte lägger fram sin (olästa) skrytfoliant med Helmut Newtons samlade produktion på varenda eventuell ”hemma hos”-bild. 5. Inte ser sur ut eller gapar dumt som en fisk – a la Veronica Maggio – på varenda outfitbild 6. inte bara tipsar om en massa svindyra märken – typ Celine – som man ändå inte har råd med (men inte heller bara tipsar om HM – här är jag svår att tillfredsställa märker jag). 7. Helst inser att stil kan komma till uttryck i många olika former och gärna kombinerar sina tips med passande musik, film-, konst- och boktips.

Redaktionens eget modebloggsförsök:

Vad jag inspireras av just nu:

Isabelle Adjani

(Som alltid) mycket smink, brokiga mönster, ringar med stenar (här på Isabelle Adjani – med spegelmin!)

Västar – letar med ljus och lykta i secondhand-butikerna efter något broderat (nedan inte helt träffande exempel – jag vill inte se alltför mycket ”Dalkulla” ut):

Rosita_1150

60-talet. Här Joan Collins:

joan-collins

Och Megan i Mad men säsong 6 (som jag ännu inte sett):

ph3mdzbeo01

megan

(Jag har fortfarande inte riktigt accepterat att jag är blond – blir alltid mer inspirerad av brunetter.)

Och så ska jag dela med mig av lite ”plånboksvänliga” – och högst relevanta – beauty-tips:

Bra och billiga dofter: Body Shops Eau de Toilettes. Använder den här varje dag.

Bra mot (som i mitt fall) sjuklig blekhet: Solpuder – enligt Sofi Fahrman en ständig ”räddare i nöden”. Det här är både billigt och bra. Använd dock ytterst lite!!! (Har jag lärt mig av att titta på instruktionsvideos på youtube.) Använder du för mycket ser du nämligen smutsig ut. Och det vill du ju inte. *Hallå!*

För torr hud och slitet hår måste jag – tyvärr – instämma med omysiga Elin Kling och co: Oljor. Använder den här i ansiktet och arganolja i håret. Särskilt huden under ögonen blir slätare och finare med ett lager olja innan täckkrämen.

Anti age-produkter: Funkar inte. Investera därför dina surt förvärvade slantar på en vanlig – och betydligt billigare – mjukgörande kräm istället. Jag gillar Niveas på tub. Den kostar 64 kronor på Konsum.

Nagellack: Efter att ha prövat både Essie och Chanel måste jag säga att Mavala funkar precis lika bra. Verkligen! Använder helst nr 63: Acapulco.

Japp. Och så har vi då kommit till ”kulturdelen”…

Några inspirationsbilder: myrslok vs leopard, dissekerade möss i formalin och Rooney Mara i Ofeliaparafras från Vogue:

myrslok vs leopard

tumblr_m05hi2Pikz1qlkonlo1_500

vatten

Boktips: ”Häxan och andra noveller” av Tjechov. Mycket bra. Armodigare – mer Dostojevskijaktiga – än andra novellsamlingar jag läst av honom. Titelnovellen känns rentav lite Selma Lagerlöfigt Gösta Berlingaktig. Fast på ett bra sätt. Har nyligen läst ut Joan Didions ”Bönbok för en vän” också som inte alls är en sådan bok jag vanligen brukar läsa (den går inte alls i ”min föredragna ton”), men jag tyckte om den. Inte ”mycket om” men ”om”. (Går kanske djupare in på detta i ett kommande inlägg).

Filmtips: Är fortfarande tagen av Herzogs Nosferatu. Så himla mysig stämning (tycker exgotaren i mig), och fina naturscenerier!

Musiktips: Lyssnar just nu en del på det imagemässigt töntiga, men låtmässigt helt i min smak, bandet White lies:

Och – senare än alla andra, som alltid, Anna von Hausswolf:

Och nu får det vara nog. Go`natt!

Piedestalens moderedaktion presenterar 1500-talets it-girls

1589 Elizabeth Brydges, later Lady Kennedy, daughter of Lord Chandos and maid of honour to Elizabeth I of England, aged 14 by HieronimoFörst ut: 14-åriga Elizabeth Brydges i fluffig sammetsklänning med silverbroderier + knähund som juckar mot hennes lår. Spana in de föredömligt arsenikvita kinderna. (Hieronimo Custodis, 1589).

1557 Alonso Sanchez Coello (1532-1588) Infanta Juana of Spain wearing 1 glove

Den beryktade skönheten Juana av Spanien med sidentrasa och påfågelfjäderdammvippa i vardera hand. En kvinna som satte städning på modekartan. (Alonso Sanchez Coello, 1557)

1596 Joan, 1st wife of Edward Alleyn by an artist of the British School

Joan Alleyn, i vågad hatt och toppiga axelvaddar, visar upp sina exklusiva läderhandskar (som hon fiffigt matchar med en liten röd bok). (Okänd brittisk konstnär, 1596)

1590 Elizabeth Vernon, Countess of SouthhamptonRödhåriga bombnedslaget Elizabeth Vernon lyssnar på minikeyboard och gör djävulstecknet i en bedårande klänning med guldbrodyr. (Okänd brittisk konstnär, 1590)

1560s Paolo Caliari (Veronese), Portrait of a Lady with a Dog (1)

Sist men inte minst: Den androgyna skönheten X  visar upp sin vältränade lekamen i maskulint riddarinspirerad klänning, matchad med hund och bok i lämpliga kontrasttoner. (Paolo Veronese, ca 1560-70)

Vad som började som ett (någorlunda) sunt intresse för Polly Morgans barockinspirerade taxidermikonst urartade snabbt till besatthet i hennes klädstil och snygga utseende…

tumblr_m1chavxX4b1rq7u39o1_500

bird

Polly-MorganPolly Morgan (1)polly-sampson Polly-Morgan_0 Polly Morgan

I have two huge freezers stuffed with dead animals in my studio, everything from mice and small birds to rats and foxes. Also I have taken up most of the deep freeze in the kitchen with my animals. I think what I like to do with my work is make something beautiful out of something that people would not ordinarily expect to be beautiful. I have a stuffed white owl above our dining room table, and two dancing rabbits on a splint next to the kitchen.

Läs hemma hos-reportage här.

Sju snygga outfits

Gerald Leslie Brockhurst, “Portrait of Margaret, Duchess of Argyll”, ca 1931

El Greco, ”A Lady in a Fur Wrap”, 1577-1580

Charles Shannon, “The Lady with the Amethyst”, 1915

Théodore Roussel, ”The Reading Girl”, 1886-1887

John Singer Sargent, ”Study of Mme Gautreau”, ca 1884

Sir Walter Russell, ”Cordelia”, 1930

Robert Mapplethorpe, ”Katherine Cebrian”, 1980

Här på Piedestalens moderedaktion tar vi ingen hänsyn till om det är sommar- eller vintersäsong, en varm kappa kan dessutom komma väl till pass i den kalla norrländska sommaren. Vår favorit är helt klart Duchess Margarets kavaj med guldbroderier och puffärmar, under bär vi gärna Mme Gautreaus lilla svarta med djup skärning. En annan favorit är Khaterine Cebrians monumentala halsband; ett smycke för paranta kvinnor som vet sitt värde. Under lata söndagar skrider vi helst omkring i Roussels slankiga sidenkimono. El Grecos exklusiva päls sparar vi däremot till stjärnklara vinternätter.

Gladare idag!

Se! Jag ler idag! Tänkte därför modeblogga lite.

Parfym: För oinvigda kan jag berätta att parfym är en sötaktig, alkoholhaltig vätska, framtagen i laboratorium, för att dölja människans naturliga lukt. Parfym finns att köpa på VÄLSORTERADE VARUHUS i SMÅ GLASFLASKOR och kommer i många olika prisklasser. Ni bör dock passa er MYCKET NOGA för att köpa en för billig parfym, ty det är ett säkert tecken på vulgaritet. (Undvik t ex parfymer med namn som Britney Spears och Christina Aguliera. Sarah Jessica Parkers Lovley undantaget.) Satsa istället på ETABLERADE NAMN FRÅN STORA MODEHUS, t ex Chanel, Dior eller Armani. Eller varför inte Versace, som är det märke jag själv fastnat för. Ovan demonstrerar jag hur man ANVÄNDER parfym = du sprutar ett lätt sprut på handleden, med fördel från cirka 30 centimeters avstånd. Gnuggar sedan även in din HALS och violá: DU LUKTAR NÅGOT ANNAT ÄN DIG SJÄLV!

Fler tips:

Mellanrum mellan framtänderna är helt klart inne igen = se mitt leende!
Trasig secondhandtröja i svart = HETT!

Pst! Knäpp era modebloggarbilder i SUDDIGT RÖTT LJUS för en artistisk edge. Gärna i ett härligt ostädat kök som skvallrar om SPONTANITET (OBS! Inte FÖR ostädat, du vill ju inte framstå som ett socialfall!).

Lycka till girls!

XOXO
Piedestalen

Triss i eterisk skönhet

Juliette Greco
Kate Bush
Eva Green

Alltså Eva Green… om jag fick välja någon annan kvinna jag kunde se ut som skulle det vara Eva Green. Stod och höll i Oskuldens tid på Akademibokhandeln idag och liksom sög in hennes skönhet. Och kläderna hon har i den filmen! Det blir liksom inte snyggare än så:

Jag köpte inte filmen (eftersom jag redan sett den) men promenerade därefter raka spåret till stadsmissionen och köpte en figursydd mönstrad långklänning och flera halsband. Det kan eventuellt ha något samband. (Och jag som inte skulle köpa några kläder i vår! Kompenserade med en riktigt trist och billig middag.)

Kuriosa eller skräp?

Ovan har jag sammanställt ett litet stilleben av några av alla (förmodligen hundratals) kläder och saker jag plockat på mig genom åren utan att någonsin använda. Hur jag resonerade när jag köpte dem:

1. Den röda, silkiga sammetsskjortan: ”Lite kul och vampyrisk sådär.” Har hittills aldrig haft någon lust att se ”kul och vampyrisk ut.”

2. Arvsdygden av Nils Uddenberg: ”Det är bra med vetenskaplig bildning”. Har inte öppnat den på tre år.

3. Jesusikonen: ”Bra att hedra vårt kulturarv, ska sätta upp den i nåt undanskymt hörn”. Har hittills inte hänt.

4. Änglastatyn: ”Den här bara MÅSTE jag ha!” Har enbart gjort mig besvärad sen dess.

5. Guldlinnet: ”Kan jag ha på nyår”. NEJ. (Dessutom passar jag inte i guld, vilket jag visste redan innan.)

6. Armbanden: ”Kul med vräkiga armband.” NEJ. (Jag använder enbart enkla armband i silver.)

7. Grått nagellack. ”Kul med grått?” Minns inte hur jag resonerade, bara att jag aldrig haft lust att ha gråa naglar.

8. Alla dessa cents: ”Kan jag ha användning för nästa gång jag åker utomlands.” Nästa gång jag åker utomlands kommer jag att glömma dem. Dessutom är de knappt värda något så det gör varken till eller från. (Men att slänga pengar? Det är väl att häda? Eller ska det snarare betraktas som samhällskritiskt? Jag tror inte jag kan förmå mig att slänga dem iallafall.)

Och av alla fula plagg tar den här djäveln hem priset:

Vet inte hur många gånger jag försökt göra mig av med den här lilla jackan eller vad den nu ska kallas och ångrat mig i sista minuten. Den är minst ett nummer för stor, har jättedålig passform och är tillverkad i ett läskigt satinmaterial. Ändå har jag inte förmått mig att slänga den för nån gång kanske i någon avlägsen framtid kommer jag att ha lust att se ut som en mimartist och dååå, då kommer jag minsann att ångra mig!

Och varför skulle jag egentligen ha lust att se ut som en mimartist när mimartister går mig på nerverna? Ibland får jag också för mig att jag nån gång kommer att vilja se ut som Charlie Chaplin, därför äger jag flera (aldrig använda) ”chaplinbyxor”:

Men även där är det ju inte troligt att jag någonsin kommer att trivas med att klä mig som Chaplin…Ja, det är nog bra att avliva dessa konstiga hang-ups en gång för alla!

Jag har nu ägnat eftermiddagen åt att sortera ut två svarta sopsäckar med kläder, skor och sjalar som ska tillbaka till Myrorna = tillbaka till var de kom ifrån. Jag MÅSTE sluta köpa saker jag inte tycker om.

Modeblogg: Schamania!

Odlar man liksom jag en romantik kring Sibirien, schamaner och mystiska seanser samt även har smak för kitsch och loppisfynd kan det vara en utmärkt idé att anamma schamanmodet i vinter. Schamanmodet tillåter dig att utan besvär, och utan att lägga ut penning, helt sonika ta vad du har till hands och trä det lager på lager tills du liknar en vandrande kuriosabod. Själv slängde jag ihop vad jag hade hemma av renhorn, fjädrar, hemslöjdade halsband, ryska dockor, krimskrams, spets, pälsar och en trasig damjacka och violá – succén var ett faktum!

Nedan kan ni ta del av min moodboard:

Pikant etnicitet, misär och människor som fryser – kan det bli bättre än så?

Ps. Jag vill äga den där björnen i sten!

Stadsdystopi (igen!)

David Molanders bild på Slussen som jag såg i DN imorse var så vacker och dystopisk. Den hade nästan mystiska kvaliteter:

Klicka på bilden för större format!

En så fin bild förtjänar att ackompanjeras av lika skön som dystopisk goth. Extra passande med ett arkitekturinriktat namn:

Är det Charlotte Rampling i Nattportiern de unga herrarna fantiserar om?

Enligt Louis Vuitton är det ju föresten såhär vi ska se ut i vinter:

Fast jag tror jag passar på den nazi-inspirerade mössan, den kan ju trots allt sända ut fel signaler.

Eftersom jag är sanslöst lat idag och egentligen bara vill frossa i fina bilder låter jag Wikipedia, för andra gången denna dag, göra jobbet åt mig:

Staatliches Bauhaus (tyska för ungefär ”Statliga bygghuset”) eller enbart Bauhaus var en skola för konsthantverk, formgivning och arkitektur i Tyskland under åren 1919 till 1933, då den stängdes av nazisterna. Bauhaus grundläggande idéer var att sammanfoga konst, skulptur, arkitektur och design samt att därmed också minska klyftorna mellan finkultur och de lägre ansedda konsthantverkskunskaperna. Bauhaus har haft stort inflytande på modern konst och arkitektur samt kan ses som en föregångare till funktionalismen.

Bauhaus-tekanna

Bauhaus-stol

Bauhaus-haus

(Nu lovar jag att inte klistra in Wikipedia-utdrag här för en lång tid framöver. Det är ju skamligt! Det är det faktiskt!)

Skönhetsdrömmar

Rick Genest som PR-kupp tycker jag var lite av ett genidrag av Mugler. Åtminstone funkar det hur bra som helst på mig. Ska inte sticka under stol med att jag blir fascinerad av denne man som valt att tatuera varje centimeter av sin kropp. Här i en reklamvideo som nästan skulle funka som fristående konstverk om det inte var för de sista sekunderna:

90-tals estetik





Supergrälla färger, tjocka ögonbryn och stripigt hår. Mängder av svart kajal, knallröda läppar. För stora, oformliga t-shirts, leopard, trasig spets, miniklänningar och spyflugesolglasögon med tjock, vit ram. Grunge. Ironisk dekadens. PATRICIA ARQUETTE.

En del av mig kommer alltid att vilja se ut som Courtney Love 1993. Fast hon var nerknarkad och visade trosorna på MTV Music Awards.

Jag gillar Diane Arbus-referenserna i Garbagevideon förresten.

Vad kommer först, träd eller stockar? Åh…